Etikettarkiv: quantified self

fitbit_bild

En vecka med Fitbit Zip

Jag brukar inte avge nyårslöften, men i år har jag ändå gett mig i kast med den verkliga klassikern i genren. Ospecificerad ambition om att ”träna mer och äta bättre” är alltså på dagordningen. Men hur vet man när man är ”duktig” då?

Eftersom jag gillar tekniska prylar och listor av allehanda slag har jag snöat in lite på ”quantify self”-trenden, det vill säga att samla in data om sig själv och sina beteenden för att skapa positiva förändringar. Jag skaffade därför en Fitbit Zip och har nu använt den i ungefär en vecka. Här är mina erfarenheter så här långt.

Fitbit Zip är en glorifierad stegräknare. Du stoppar den på dig och den håller koll på hur många steg du tar under dagen, samt gissar lite kring brända kalorier och gångdistans. Inte så upphetsande kanske. Men den synkar sedan den insamlade datan över bluetooth till iphonen eller via datorn och vidare till webbtjänsten på fitbit.com och det är då det börjar bli lite roligt.

På webben eller i iphone-appen kan du sedan följa dina framsteg (eller motgångar) i snygga diagram. Du kan också komplettera med information om andra fysiska aktiviteter du gör under dagen och vad du stoppar i dig. Du kan sätta upp dagsmål för såväl steg och minskat kaloriintag och därmed bli lite mer motiverad att ta några extra steg eller slå till den hand som sträcker sig efter godisskålen.

Skärmavbild fitbit.com

Skärmdump från dagens dashboard på fitbit.com

Jag har ett skrivbordsjobb där snabba promenader till möten och en hel del livsuppehållande besök vid kaffemaskinen är det enda som bryter av stillasittandet. Jag busspendlar till och från jobbet, så utöver otåligt trampande med fötter i köer blir det inte mycket motion där. När jag kommer hem på kvällen har jag tagit sådär en fem-sex tusen steg. Av hävd sägs det att 10000-12000 steg är vad man bör ta per dag (se till exempel den här publikationen i SportsMed 2004) och tiotusen är också målet som Fitbit:en är inställt på som standard. Det är, när jag nu ser hur mycket eller lite jag faktiskt rör mig till vardags, väldigt många steg det.

Jag har faktiskt redan märkt att jag blivit lite triggad av siffrorna. Det blivit några kompenserande stunder på crosstrainern på kvällen för att komma närmare målsnöret. Det har också hänt att jag tagit längre vägar till och från ställen för att klocka in fler steg. (Eventuella omvägar är alltså helt medvetna och har inget som helst med mitt dåliga lokalsinne att jag. Ville bara poängtera detta 🙂 )

Kan man lita på siffrorna då? I någon form av enklare vetenskaplig anda satte jag på mig både Fitbit Zip och en gammal stegräknare som låg i en låda och gick en promenad. Endomondo klockade in promenaden till 5,7 kilometer. Fitbit sa att jag tagit 7500 steg och Omron-räknaren låg på nästan identiska 7480 steg.

Samtidigt spelar det egentligen ingen större roll hur exakt mätaren är, så länge man mäter på samma sätt och bara jämför med sina egna framsteg.

Diagram via Google Docs över antal steg den senaste tiden

Hur länge kommer det vara kul att mäta sina steg hela tiden? Tja, det får ju förstås framtiden utvisa. Någon gång kommer jag glömma att sätta på mig räknaren på morgonen och gräma mig över förspilld data hela dagen. Och någon gång riskerar den säkert att hamna i tvätten, kvarglömd i en jeansficka. Men att på något sätt mäta sin vardag är något som passar åtminstone mig bra, så jag tror det är något som kommer bli en vana.

Däremot har jag redan gett upp att logga vad jag äter. Det tar helt enkelt för lång tid och blir, med mindre än att man väger och kollar upp näringsvärde för allt man stoppar i sig, för oexakt för att vara relevant. Så det får bli motion och lite vikt och mått jag mäter framöver. Åtminstone tills fler mätvärden kan automatiseras.

Det händer mycket på den här mät-marknaden just nu och flera produkter är på gång framöver. En som verkar intressant är Amiigo, ett armband som ser ut att mäta även kroppstemperatur och puls, utöver rörelse, och gissar sig till vad man håller på med. Jag gissar att det kan vara rätt intressant att till exempel mäta sin puls under en arbetsdag och se hur den förhåller sig till den aktuella kalendern.

Men tillbaka till Fitbit. Tyvärr är iPhone-appen helt värdelös i praktiken. Den blandar nämligen ihop vilka värden som hör till vilken dag och är allmänt otillförlitlig. Enligt Fitbit-supporten är en ny version på gång, så jag hoppas att detta är på väg att ordnas. Jag använder appen för att synka min Fitbit Zip via bluetooth, men öppnar därefter den vanliga webbplatsen i telefonen för att kolla värdena istället.

För en liten extra dos nörderi hittade jag dessutom ett script som hämtar in min data från Fitbit.com till Google Docs där jag sedan kan behandla datan på olika sätt och skapa lite diagram. Du hittar lite exempel på min sida med fitbit-data som uppdateras kontinuerligt. Det är ett rätt roligt sätt att fundera över sin vardagsmotion.

Fitbit Zip är som sagt en av de enklare och billigare mätarna i det här segmentet. Det är också mitt första steg in i självmätningstrenden, utöver ett flitigt Endomondoanvändande förstås, och jag gillar det. Jag ser fram emot vad som händer kring det här området framöver och hoppas att jag även framöver kommer triggas att röra på mig mer i vardagen. Det behövs…